Charta 77 + Bonni Pontén (Asta Kask) – Punkens urkraft på Arbis, Norrköping
Det är något särskilt med Arbis när det är fullt av punkare.
Lokalen vibrerar, väggarna känns tunnare än vanligt och luften är laddad med förväntan.
Den här kvällen samlades runt 2–300 personer för att bevittna ett möte mellan två av svensk punkhistorias mest slitstarka krafter: Charta 77 och Bonni “Bonta” Pontén från Asta Kask.
Resultatet blev en kväll där tre generationer av punkens DNA korsades – Charta 77:s egna klassiker, Bontas odödliga Asta Kask- och Cosa Nostra-låtar, och material från Charta 77:s tjugoandra album.
Sedan 1983 har Charta 77 levererat punkrock med en intensitet som aldrig svalnat, och det märks direkt när de öppnar med “Vem fan är liberal?” följt av “Herrarna i sandlådan”.
Det är rått, rappt och rakt på sak – precis som det ska vara.
Bandet känns allt annat än trötta; snarare som ett gäng som fortfarande har något att säga och som vägrar luta sig tillbaka på gamla meriter.
Med Bonni Pontén på scenen förändras dynamiken – inte för att Charta 77 behöver förstärkning, utan för att hans närvaro tillför en annan sorts tyngd.
Det är som att publiken får en direktlina till punkens urkraft.
Tillsammans skapar de en explosiv kväll där låtar som “Dom får aldrig mig”, “Inget ljus” och “Vill inte va med” får nytt liv i mötet mellan två frontfigurer som båda burit scenen i decennier.
Setlistan är generös, nästan överväldigande i sin bredd.
Från politiskt laddade utbrott som “Patriarkatet” och “PTSD” till mer eftertänksamma stunder som “I en annan värld” och “En del mornar” så stannade dom upp i låten för att få hela publiken att sätta sig ner och detta verkligen en mäktig syn att beskåda.
Och mitt i allt detta dyker de där oväntade guldkornen upp – som när Bonni plockar fram en Cosa Nostra-låt eller när en Asta Kask-klassiker smyger sig in och får hela Arbis att sjunga i kör.
Det är tydligt att turnén inte handlar om nostalgi i första hand.
Det handlar om att uppleva punkens energi på nära håll.
Om att känna värmen från scenen, adrenalinet i kroppen och gemenskapen i rummet.
För både trogna fans och nyfikna besökare blev det en kväll att minnas – en påminnelse om att punk inte är en epok, utan ett tillstånd.
Mot slutet, när låtar som “Välkommen hem”, “Psykopaten” och “Lilla björn och lilla tiger” rullar ut över publiken, är det som om tiden upphör.
Det är bara musiken, människorna och känslan av att vara del av något större.
Och när kvällen avslutas med en långsam version av “The Beauty Is in the Beholders Eyes” känns det nästan som en kollektiv utandning.
Även om bandet har mer än fyrtio år på nacken är det varken dammigt eller stillastående.
Charta 77 fortsätter utvecklas, fortsätter samarbeta, fortsätter skapa.
Och tillsammans med Bonni Pontén visar de att svensk punk fortfarande har hjärta, kraft och en hel del att säga.
Det här var inte bara en konsert.
Det var en hyllning till en kultur som vägrar dö – och som på Arbis den här kvällen kändes mer levande än på länge.
Setlist:
Vem fan är liberal?
Herrarna i sandlådan
PTSD
Patriarkatet (With Bonni Pontén – An Asta Kask song)
Dom får aldrig mig (With performed by Bonni Pontén – An Asta Kask song)
Dagar som du stod kvar
Kungarna af stan I
Kungarna af stan II
Amerika (With performed by Bonni Pontén – An Cosa Nostra song)
Inget Ljus (With Bonni Pontén – An Asta Kask song)
I en annan värld
När världssamvetet tog semester
Några jävla spänn (With Bonni Pontén – An Asta Kask song)
Vill Inte Va Med (With Bonni Pontén – An Asta Kask song)
En del mornar
Gå framåt
Den Här Är Till Er (With Bonni Pontén – An Asta Kask song)
Jag Mot Allt (With Bonni Pontén – An Asta Kask song)
Det finns dagar (With Bonni Pontén – performed by Bonni Pontén)
(Unknown)
Vykort från Rio
Välkommen Hem (An Asta Kask song)
Psykopaten (With Bonni Pontén – An Asta Kask song)
Ensam kvar
Lilla björn och lilla tiger
The Beauty Is in the Beholders Eyes (Slow version)
//Grimgoth™ - http://grimgoth.blogg.se